Varför jag?
Vissa tycks födas för att fylla olika roller i samhället…de har liksom redan rollen då de föds, allt är klart, framtiden är redan utvisad för dem. Somliga har tur, andra har dessvärre inte det. Kan jag vara en av dem? Kanske är det så att min roll att fylla här i livet är som mobboffer? Jag har tänkt på det, från 1:an till 9:an blev jag mobbad för att jag var fet. Från 1:an till 2:an på gymnasiet blev jag mobbad (fast jag gick ner i vikt och blev smal), för att jag var en glasögonorm. Jag skaffade linser. Då blev jag mobbad för att alla tyckte jag var en ”gayig fjolla” med ”konstig frisyr”. Okej, let´s face it asså, skolan var inte alls kul, tvärtom…man längtade ut i arbetslivet. Därför är det jävligt fruktansvärt att efter en arbetsdag som den här behöva inse ”Jag blir fortfarande mobbad”. Behöver inte gå in på detaljer, men för helvete liksom, jag blir mobbad hur jag än ser ut och hur jag än beter mig, det spelar fan ingen roll vad man gör längre. Jag kommer alltid vara second choice, det svarta fåret och den i gruppen som blir vald sist och minst ihågkommen. När jag dör kommer det bli ”Rickard??? Vem fan var Rickard?”
Ajja, Jesus (den jävla dåren) fick bära sitt kors för att sedan bli korsfäst, jag får bära mitt. Men den dagen jag dör, så hoppas jag att alla som varit på mig på ett eller annat sätt brinner i helvetet för evigt, annars ska jag se till att de gör det! Någon jävla rättvisa SKA det finnas, om det inte är nu, så kommer den fanimig, det gör den. Jag hoppas de får utstå det jag gör och har gjort dagligen, fast att de får göra det 10 faldigt värre än vad jag fått. Jag önskar alla det sämsta möjliga här i livet!
//R

